Det var ju bara ett biobesök….

Dags att återigen rensa almanackan en tid framöver. Förhoppningsvis bara för ett par dagar eller nån vecka. En fika och ett biobesök, dessutom mycket trevligt sådant, fullkommligt drog undan mattan under mina fötter. Kom inte ur nattkläderna på hela helgen, huvudvärken kom smygande, blåsorna på fötterna poppade upp från ingenstans egentligen, igen. Lite piggare till veckan, två arbetspass, huvudvärk som ökar i styrka, mjölksyra av att bortsa tänderna, anfådd av minsta lilla, tappar bort mig mitt i meningen. Varningslamporna börjar blinka. Jag tar ett steg tillbaka, försöker rensa december på så mycket som det nu går bland adventsfikor, lussefirande, och julförberedelser. Sömn, mat och rutiner som jag vet hjälper mig får stå i fokus igen.

Naturligvis var det inte bara biobesöket som fick mig att tappa balansen igen. Det är mycket possitivt som hänt men belastningen har också ökat, för ett tag i alla fall innan vi hunnit ikapp och infört nya rutiner. Marginalerna har jag fortfarande inte och ett plus ett är fortfarande två. Ökar jag på någonstans i livet  måste jag fortfarande ta bort något någonstans i livet. Jag glömde bort det helt enkelt.

 

Advent på g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Snart är advent här och det är en tid jag gillar verkligen gillar. Jag älskar ljusen som tänds, vita julstjärnor, vackra adventsstakar, frostiga fönsterrutor, vackra sånger, knoppande hyacinter med en ännu så länge mild doft som lovar mer och en förväntan i luften på vad som komma skall. Förra året var detta en rent ut sagt vidrig tid så i år vill jag verkligen kunna njuta av december och adventstiden.

Idag blev den klar… Årets adventskrans. Och på matbordet är några vita hyacinter satta brevid en blommade novemberkaktus och med grön mossa runt om.