Tacos, som alla andra i fredagsmysets land

Tänk, vissa dagar känner man sig som ett ufo från en annan del av universum, andra dagar känner man i alla fall igen sig och vissa dagar känner man sig precis som alla andra. Vi åt tacos ikväll och jag undrar hur många fler familjer det var som gjorde det. Tacos, tända ljus och samtal vid matbordet. Samtal om då barnen var små, vem av dem hoppade mest på urinblåsan i magen och störde mammas nattsömn, vem som sov minst som bebis, sagorna vi berättade om och om igen för att få dem att sova då dem var små, uträkningar hur många år det är kvar tills dem blir vuxna och vad innebär det att bli vuxen, den oväntade frågan vår lillasyster hur vi var som tonåringar (hmmm hm) och så det vanliga, sitt still då vi äter, men det där är väl inget att tjafsa om. Fredagkvällen fortsätter med finalen av Wild kids, det ska bestämmas om det ska poppas popcorn, ytterligare ljus tänds i vardagsrummet och film ska väljas av två systrar med olika smak. Allt detta sker i ett radhus som luktar målarfärg från veckan målning i badrum och tvättstuga och om man skulle släcka värmeljusen och tända den stora lampan ikväll skulle dammet och katthåren avslöja en dålig städvecka.

En vanlig fredagsmyskväll helt enkelt, en som antar jag ser likadan ut i många hem i detta fredagsmysets land. Känns gott i hjärtat!

 

Inte alltid så lätt

Att känna sig excluderad i ett sammanhang är ingen rolig känsla vare sig man är barn eller vuxen. Att hantera det, är något man lär sig genom livet. Fast inte alltid, trots att man är vuxen. Vad gör man? Ge upp eller ge mer, avvakta, invänta eller låta det vara som det är och ta det så som det blev eller kommer att bli. Inte lätt, vare sig som vuxen eller barn. Jag tränar, mina barn tränar och min man tränar. Man lär sig, blir besviken och lär sig igen. Ibland ändrar saker sig fast man inte trodde det och det kan vara sorgligt fast man är vuxen.

 

 

Yeah, nu joggar jag!

Igår fick jag sällskap av en av tjejerna på gatan på promenaden och vi tog en 7km runda. Idag gav jag mig ut på gen hand med Richard Wolfs fantastiska röst i öronen. Ett bra sommarprat, inte så mycket nytt kanske men med den dramatiska rösten så gör det inget. Efter att jag gått halvvägs så bestämde jag mig för att så fort det gick lite uppåt skulle jag jogga. Då jag tog min promenad i den lantliga delen där jag bor så blev det några backar i alla fall. Så skönt att ta i och känna att benen jobbar. Nu är jag igång i alla fall mot ett av mina mål, att ta upp löpningen igen. Så skönt och dessutom lite stolt att jag ännu en gång lyckas att ta mig dit.

Annars tränar jag på med yoga och lite hemträningsprogram. Försöker verkligen träna för att må bra, inte för att gå ner i vikt. Att röra på sig är viktigare för hälsan än att se att kilona på vågen går ner. Min mage mår så mycket bättre då jag rör på mig. Är så glad och tacksam för att jag har energi nog till detta nu. Tycker att jag hittat en bra blandning med yogan, meditationen och promenader och numera små joggingstunder. Tjejen jag hade sällskap av igår har också köpt träningskort på samma ställe som jag så vi får se om vi får ihop nån tid där tillsammans.

Tjejerna har sportlov nu och särskilt lillasyster är så glad över att ha sitt första riktiga sportlov. För mig är det lite trögt att ta mig till jobbet .Jag vill så mycket hellre få vara ledig med dem men då jag har mina studenter på jobbet just nu får jag inte ledigt:( Men maken och tjejerna fördriver tiden med kompislek, kompisövernattning och ommålning av toalett och tvättstuga.

Annars väntar vi mest på besked från en anställningsintervju. Spännande att se hur det går och vad det blir. Om, jag säger om maken får detta jobb så tar vårt liv en lite närmare vändning mot det liv vi vill ha. Men är det nåt vi lärt oss är att inget är klart förrän man skrivit på papper. Och blir det inget så startar han sitt säsongsjobb i maj som också blir bra. 

 

 

 

 

 

OS-final, yoga och presidentambitioner

Sitter och lyssnar på OS-finalen i hockey. Ni som känner mig vet precis hur ovanligt det är! Gillar inte hockey alls, egentligen inte nån vintersport överhuvudtaget. Men sommar OS gillar jag, även fotboll går an men hockey, nä. Trots detta sitter jag alltså nu och lyssnar på finalen. Insåg att det är ganska så mysigt att lyssna på sporten på radio. Sitter med dottern och pysslar på vårt gemensamma pysselprojekt. Får bilder i huvudet att så måste man ha gjort förr. Samlats vid radion, pysslat med sitt och lyssnat. Pickersamt, eller trevligt som man säger på rikssvenska.

Annars har jag varit ute på en entimmes powerwalk idag, delvis på skogsvägar. Skönt men lerigt. Längtar tills jag kan börja springa lite mera. Lördagsmorgonen började jag med 90 minuters yoga och det var riktigt skönt och definitivt nått som ska bli en vana. Axeln bråkar lite, just nu lite mer än vanligt. Därav är det svårt att ta upp löpningen just nu då varje hård stöt i marken känns i hela axeln och skuldran. Men jag hoppas fortfarande på att det ska bli bättre.

Dagens bästa fråga kom från min yngsta dotter: Mamma, anmäler man sig till att få bli president?

Känns som att jag inte kommer att behöva oroa mig för hennes självförtoende i framtiden 🙂

 

Bland fiskbiffar och huvudvärk.

Idag gick jag och la mig nästan så fort jag kom hem.  Huvudvärken gav inte med sig under dagen så det fick bli värktabletter till sist och så lite sömn på det. Framåt 20-tiden hade det släppt tack och lov. Så idag fick det bli en träningsfri men imorgon är jag inställd på lite löpträningen. Om jag nu vågar i dagsljuset 🙂

En snabb ”gå ner i varv-övning” har jag testat nu en tid och jag tycker att det funkar riktigt bra. Lägg handen på magen, andas in genom näsan och känn att magen åker ut först och sedan bröstkorgen, andas in under 3 sek och därefter ut genom näsan i 4 sekunder, upprepa cirka 10 gånger (jag gör nog bara fem i ärlighetens namn), sedan andas du in i  4 sekunder och ut i 5 sekunder, upprepa cirka 10 gånger, sedan andas du in 5 sekunder och ut i 6 sekunder. Även det upprepar du. Nu bör du ha en lugn och djup andning igen. Testa vetja, det hjälper både för att varva ner men även för att fokusera på nya uppgifter och rensa hjärnan lite.

Ett annat tips får bli ett middagstips. Idag gjorde jag fiskbiffar som faktiskt alla åt, både stora och små.

1 fiskblock (jag tog torsk) som tinas och skärs i bitar, blanda med 0,75 dl kaviar samt två msk potatismjöl, mixa till en färs, forma biffar, vänd i ströbröd och stek.  Jag var väldigt skeptisk innan jag provat då jag inte är en fan av kaviar men jag blev överaskad och hela familjen gav dem godkänt.

 

Högläge, trötthet och förberedelser

Idag var det en riktigt trött mamma, fru, sjuksköterska som kom hem från jobbet. Ibland känns det helt omöjlighet att förena dessa roller. Hur ska man orka med att förena ett ibland hektisk och krävande jobb med sin mammaroll då man ibland är så trött att det nästan svartnar för ögonen. Idag trodde jag nästan att jag skulle somna i bilen på vägen hem. Väl hemma så möttes jag av en ledsen storasyster som gjort sig illa i skolan men jag tror att lite vila, högläge, alvedon och en linda ska hjälpa fingret att svullna av. Förhoppningsvis är det bara en stukning och då borde det se bättre ut imorgon annars får det bli en tur till akuten med röntgen. Lite irriterad är jag dock att ingen från skolan ringde så att vi kunde hämta hem henne tidigare.

Efter middagen så gav jag mig ut i mörkret, med Mia Skäringers vinterprat i lurarna, och gick min runda. Skönt att rensa huvudet från alla ljud som jag får med mig från jobbet. Så mina promenader är lika mycket för mitt huvud som för min kropp. Imorgon blir det ett gympapass innan jobbet då jag jobbar kväll.

Annars fortsätter vi med lite förberdelser inför min pappas 70-årsdag nu på fredag. Den kommer att firas hemma hos oss då pappa inte vill vara hemma. Visst är en 70-års dag väl värd att fira.  Med det jobbet jag har så vet jag att det inte är en självklarhet man kan räkna med. Och om ett par veckor har vi en 40årsdag att fira här hemma. Även om 40-åringen helst inte veta av den:)

 

Hästar och körsång.

I helgen var det körläger för storasyster och det var mycket uppskattat kan jag lova. Känns så skönt att hon inte tvekar att åka på nåt hon vill. Hon gillar körsång och då åker hon, även om inte alla följer med. Hon och fyra tjejer valde att stanna kvar över natten. Lite sömn hade det blivit, mycket fnitter och en del hemligheter antar jag. Precis som det ska vara och vilka minnen dem skapar sig.

Lillasyster fortsätter med sina hästar och även jag och min man funderar lite lätt på nån nybörjarkurs. Att göra saker på egen hand är ju så mycket lättare nu då barnen är större. Vi har tidigare sagt, att då barnen skulle kunna vara hemma nån timme själva, så skulle vi börja dansa. Men vem vet, det kanske blir en ridkurs istället. Om lillasysters ridintresse håller i sig då gäller det att vi vuxna begriper lite om hästar och ridning vi också. 

Igår hade vi vänner över på middag och till efterätt hade jag prövat att baka en glutenfri kladdkaka. Den var gjord på mandelmjöl istället för vetemjöl och istället för ströbröd var det kokos. Jag tyckte den var riktigt god och magont slapp jag också. Helt otroligt vilken skillnad det är. Kanske jag skulle ta ett allergitest i alla fall. Men då lär jag ju göra det snart innan jag har haft ett för långt uppehåll med gluten.

Nu är storasyster och hennes kompis på discodans, lillasyster lyssnar på hästsagor på sitt rum medans hon målar och jag ska läsa lite i min bok tror jag. Promenad har jag varit ute på redan. Den här gången med levande sällskap och inte en Sommarpratare. Imorgon kommer 8 studenter som skall handledas i två veckor så ikväll laddar jag med meditation för att hitta energi. En typisk söndag med andra ord.

 

Sommarprat och promenad

Jag älskar berättelser, har alltid gjort det och särskilt att få den berättad för mig. Att bara få lyssna på en röst som berättar något tankvärt, inspirerande, spännande, roligt eller sorligt väcker något i mig. Ljudböcker gillar jag inte alls. Tror att det är för att jag inte gillar att inte få lyssna klart. Om jag börjar att lyssna på nåt vill jag få göra det i lugn och ro, från början till slut. Inte helt lätt i en barnfamilj med två pratglada och sällskapliga barn men nu har jag kommit på nåt. Dagen innan jag planerat in en snabb långpromenad så väljer jag omsorgsfullt ut en Sommarpratare att ladda ner. På så sätt kan jag hela dagen sedan gå och längta till min motionsrunda då jag får stänga ute allt annat än rösten i hörlurarna, snöra på skorna och ge mig ut. Längdmässigt är det perfekt. En timmes prat = en timmes rask promenad. Den här veckan har jag hittills varit ute tre gånger och som sällskap har jag haft Martina Haag, Leif GW Persson och Özz N. Återstår ikväll att välja ut den som ska få göra mig sällskap imorgon.

Mitt mål med att äta så lite mjölprodukter som möjligt (fram för att utesluta gluten) för att må bättre i magen fungerar riktigt bra. Igår hade vi en utbildningsdag, med som alltid massor av god och ofta serverad mat. Jag brukar alltid få så ont i magen av att sitta still en hel dag och mot slutet av en stillasittande dag brukar min mage ut som en uppblåst ballong. I linje med mina nya matvanor bestämde jag mig för att hoppa brödet helt och hållet, så även fikabrödet. Och faktiskt, ingen ballongmage, inga kurrande ljud och magknip. Så glad över det!!

 

 

 

 

En ny sida läggs till och en sida tas bort

Nu har jag tagit beslutet  att ta bort sidan i mitt liv som handlar om böcker. Den delen kommer att få en egen blogg snart då jag läser så otroligt mycket att om jag skulle skriva om det här så skulle bloggen bara bestå av bokbabbel.

Denna nya sidan får istället handla om min väg till att komma i form igen, och då tänker jag inte bara viktmässigt utan framför allt träningsmässigt. Nu kommer detta absolut inte bli en träningsdagbok som enbart handlar om fysisk träning, tider, vikter osv utan mer om hur jag ska leva mitt liv för att må så bra som möjligt. För mig är det lika viktigt att träna på att varva ner som det är att träna sin kondition och styrka. Rent träningsmässigt har jag mina hinder rent fysiskt då jag har problem med en axel (där både muskler och nerver är rejält påverkade) men jag vet idag vad jag kan och inte kan göra så jag provar mig fram.

Mål, ska man ha mål med sin träning…ja kanske…Allt jag vill är att bli pigg i knopp och kropp igen och det får räcka så till en början i alla fall. Ett träningskort har jag köpt så att jag kan gå på nåt pass på förmiddagarna innan jobbet och då barnen är i skolan. Har även ett gym på jobbet att utnyttja. På så sätt får jag mer tid med barnen dem kvällarna jag inte jobbar. Känns som ett bra och klokt beslut. Jag köpte ett tre månaders kort för jag vet att då maj kommer så har jag inte den minsta lust att träna inomhus utan då hoppas jag kunna ta vid med löpning istället.

Kostmässigt har jag definitivt mina mål. Min mage har fullständigt ballat ur med magont och annat som följd så nu blir det att utesluta gluten ett tag igen. Jag vet att jag inte är glutenintolerant men jag märker så stor skillnad då jag drastiskt minska intaget av gluten att jag kommer att köra på det februari ut och se om skillnaden håller i sig. En annan sak som är februaris stora utmaning är att inte äta godis. Att bara hålla sig till en dag i veckan verkar inte funka på mig just nu så det är bättre att skippa det helt och hållet. Att min dotter, helt på egen hand beslöt sig för att inte äta godis i februari, gjorde att jag enkelt kunde lova henne samma sak. Nu har även min man hakat med på det tåget så nu är det bara lillasyster som knaprar på lördagarna. Ett smart drag tycker jag, för löften jag ger till mig själv har jag lätt för att bryta men har jag lovat barnen nåt då håller jag det.

Idag åkte i alla fall träningsskorna på och med sommarpratarna i lurarna hann jag gå en timme i raskt tempo. Att sen komma hem och stretcha i 10 minuter kändes väldigt skönt och välbehövligt. Attans, så stel jag är. Som en kylskåp ungefär 🙂

Så, nu är jag igång med denna del av mitt liv igen….Önska mig lycka till!